Inför årets Melodifestival känner jag inte heller att det finns allt för många tänkbara finalister, kanske det handlar om 7-8 artister. Som år efter år kan ett bidrag komma långt bara med hjälp av vilken artist som framför bidraget. I mångt och mycket beror det på artistens redan stora fanskara eller hur folkkär artisten är. Därför spekulerar jag gärna lite i vem som kan ta sig till final, så här en månad i förväg.

I finalen lördagen den 13 mars tror jag vi får se bland annat Jessica Andersson, Ola, Salem Al Fakir, Alcazar, Darin, Pernilla Wahlgren och Peter Jöback. Jag hoppas dock att jag har fel, kanske inte gällande alla men några. Hoppas att flera mer eller mindre okända artisterna tar flera av platserna i finalen. Sverige har inte vunnit Eurovision Song Contest de senaste 10 åren och kanske det behövs en ny förmåga för att det skall hända igen.

Årets Melodifestival har hittills innehållit diskningar, mindre överraskande jokrar samt webbjokern. Det sista nämnda med webbjoker tycker jag skarpt om. Det är lite som om Melodifestivalen tar ett rejält kliv och verkligen utnyttjar Internet. Webbjokern blev till slut MiST med bidraget ”Come And Get Me Now” och i tävlingen skall de få uppbackning av Highlights som under hösten deltog i Dansbandskampen. Undra om webbjokern har någon fördel, med tanke på att det är ett framröstat bidrag?

Nu är bara 31 av 32 bidrag klara och det är med nyfikenhet som jag väntar på det sista bidraget. Det handlar om den fjärde och sista jokern som kommer att presenteras någon gång nu i början av januari. Hoppas den sista jokern inte blir en besvikelse, med tanke på att de har väntat så länge.

I övrigt så diskades alltså två bidrag och däribland ”Åt helvete försent” som Sara Löfgren framförde i Vinterkrysset på TV4 på självaste nyårsafton. SVT ville helt enkelt att någon annan än Sara skulle framför bidraget. Bidraget hade potential och det passade verkligen Sara, så i mitt tycke förstår jag inte varför SVT ville ha en annan artist.

Måste också få kommentera programledarna. Måns Zelmerlöw, där tycker jag att SVT har gjort ett mycket bra val. Han har erfarenhet av större scener och programledarskap, dessutom är han väldigt omtyckt. Däremot kan jag inte förstå valt av Christine Meltzer. Hon är duktig på att vara rolig, men kan hon verkligen axla manteln och leda Melodifestivalen. Det återstår att se och jag är inte den som är den för jag kan ändra mig. Annars tror jag Dolph Lundgren är lite av ett genidrag, men även här återstår det att se.

Självklart hade jag min kamera med mig och här har ni kvällen i bilder.

Samtliga bilder © Kennet ”Nille” Nilsson 2008.

För mig är det viktigt med utveckling och utmaningar annars tröttnar jag relativt fort. Om inte min vardag består av mål eller krav på mig själv, då kan lika bra stanna i säng. Mina mål och krav blir många dagar min motivation och motiviationen i sig gör mig lycklig.

Eftersom utveckling och utmaningar är en viktig del av mitt liv, så letar jag ständigt efter sätt där jag kan utvecklas eller få en utmaningar. Även om mitt jobb också är mitt intresse, så finns det dagar då jag bara vill spy galla över det hela. Det är helt enkelt en berg och dalbana. Dessutom är mål och krav en viktig del för att återfå motivation och gnistan i mitt jobb.

Om någon hade frågat mig för något år sedan, vad jag vill bli yrkesmässigt. Då hade jag svarat journalist. Även om jag har ett enormt intresse för teknik, så har skrivandet varit en betydande del av mitt liv. Jag är fortfarande inte främmande för att bli journalist.

Skrivandet har varit betydande för mig i över 10 år nu. Det har varit mitt sätt att uttrycka glädje och sorg. I mitt fall har jag skrivit en mängd låtar och dikter genom åren. Eftersom jag är musikalisk så har det varit ett naturligt val att skriva låtar.

Tankar om vad jag vill syssla med i framtiden är många. Jag vill att mitt skrivande skall vara en del av mitt liv och mer än vad det är idag. Jag skulle helt enkelt vilja skriva i mycket större utsträckning än vad jag gör idag.

Det är svårt med yrkesval och vad man vill syssla med i framtiden. Det är hela tiden en pågående process, som gör att man ständigt pendlar mellan olika vägar att gå. Idag är detta vad jag vill och om något år är det något helt annat. Det som jag har lärt mig att man skall inte inrikta sig på en enda väg, utan ha andra möjliga vägar att gå.

Annars var gårdagens final av Melodifestivalen lite väl tam. Jag blev besviken när det var slut och kände, var det allt? Det blev aldrig det som jag hade hoppats på. Kanske hade jag laddat för mycket och hade för stora förhoppningar, men så brukar det vara varje år. Kanske har Kristian Luuk gjort sitt. Det fungerar en gång, men två gånger Kristian Luuk blir lite för mycket i mitt tycke. Nästa år hoppas jag på nytt blod på programledarplats.

Slutställningen finns där väl inte så mycket att orda om. Charlotte Perrelli vann med ett bidrag som kan stå sig väl i konkurrens i Eurovision Song Contest. En bonus är också att hon tidigare är känd i sammanhanget. I övrigt så gillas som vanligt inte Nordman av jurygrupperna. Överraskningen var att inte Amy Diamond placera sig bättre och att Christer Sjögren fick 22 poäng av svenska folket. Annars var resultat väntat, inga skrällar precis. Jag kan bara understryka att Andra chansen har en positiv inverkan väl i final. Nordman fick 44 poäng av svenska folket och placera sig sexa. Om inte jurygrupperna hade varit rädda för Håkan och Mats i Nordman, så kanske de hade kunnat knipa ytterligare några placeringar.

Jag kunde glädjas åt Sibels hår som hade fått en förbättring sedan deltävlingen och Andra chansen. Det är nästan så man tror att de läst blogginlägget där jag kritiserar hennes stylist.

Frida feat Headline som jag hade hoppats skulle placera sig sjua, blev sist med sex poäng. De sex poängen var sympatipoäng från Malmö-juryn. Det kan jag tycka är dålig stil, även om det gäller Frida. Jag tycker jurygrupperna skall vara objektiva och inte rösta för att en artist kommer från deras stad eller dylikt. Kan man komma bort ifrån det? Ja! Jag säger det igen, låt bara svenska folket rösta och skippa jurygrupperna. Då har i alla fall alla möjlighet att påverka resultatet.

Inför Eurovision Song Contest så känns det bra. Betydligt bättre än i fjor då många trodde att The Ark skulle placera sig högt, men istället får Sverige kvala till huvudtävlingen i år. Då känns det skönt att skicka ett bidrag som ”Hero”. Äntligen kommer Sverige med ett bidrag som kan vinna i Belgrad. Inte sedan Carola med ”Evighet” har jag känt en sådan vinstchans.

Björn Gustafsson var tillbaka igen och vilken underhållning han bjöd på. Han har varit klockren i så väl deltävlingar som i finalen. Det som har varit bäst med honom var nog kärlekssången till Carina Berg. Aldrig någonsin har jag skrattat så. Björn Gustafsson är en ny Robert Gustafsson. Det är mycket för Björn nu och det är inte vem som helst som är folkkär vid 22-års ålder.

Bild: Daniel Eldfors – Gylleneskor.se.

Tänk egentligen vilket skyltfönster det är för artisterna. Gratis marknadsföring på bästa sändningstid, kan det bli bättre? Om t ex en mindre känd artist skall släppa en ny platta, så är Melodifestivalen ett bra forum att synas genom. Då kan den kommande skivförsäljningen får sig ett uppsving.

Dessutom om en artist sedan tar sig vidare till finalen i Globen, då blir det en bonus och upplevelse att få uppträda i en sådan arena. Det är inte många svenska artister som får chansen att uppträda i Globen och definitivt inte inför en sådan publik både på plats och i tevesofforna.

Vem vinner ikväll då? Vem får höja sångfågeln runt klockan tio ikväll som segrare av Melodifestivalen 2008? För en gångs skull är jag oviss. År efter år har det varit ganska väntade vinnare, men år finns det många som kan nå ända fram. I förhandssnacket nämns Charlotte Perrelli och Sanna Nielsen. Visst, kan någon av dessa två vinna, men jag vågar inte satsa några slantar att det blir så.

Jag tror det är fem bidrag det handlar om ikväll. Självklart återfinns Charlotte Perrelli och Sanna Nielsen bra dessa, men sätter också en varning för Amy Diamond, Linda Bengtzing och BWO. Spontant hade det varit bäst att skicka antingen Charlotte eller BWO till Eurovision Song Contest. Då Charlotte sedan tidigare är känd i sammanhanget och BWO är kända i Europa. Med andra ord starka kort att skicka, då vi skall kvala till huvudtävlingen. Å andra sidan kan jag tycka att det är dags för Sanna Nielsen att vinna, då kanske jag får slippa henne år efter år i Melodifestivalen. Det är inte alls illa menat, men jag börjar tröttna rejält.

Outsiders ikväll tror jag Nordman och Sibel är, då jag tror att Andra chansen har en positiv inverkan på hur det går i finalen. Däremot tror jag det blir svårt för Rongedal, Christer Sjögren och Frida feat Headline. Det bär mig dock emot att nämna Frida bland dessa tre. Men hon och Headline väger för tunnt i finalen, men vilken marknadsföring det är för Fridas nygamla platta som släpptes i dagarna och upplevelse såklart. En sjunde plats hoppas jag på för Frida och Headline, då skall de vara mer än nöjda.

Annars kan man väl sammanfatta årets Melodifestival med att jokrarna misslyckades och debutanter (i Melodifestivalen) kom starkt. Endast jokern Amy Diamond tog en plats i finalen och Sibel, Rongedal, Christer Sjögren och Frida feat Headline satte etablerade och välkända artister på plats.

Ikväll är jag i total extas när finalen skall avgöras. Det är detta som jag har väntat på sedan bidragen presenterades. Nu gäller det för mig att ladda inför det stora spektakelet. Det kommer att bli en sådan urladdning.

Bilder: Niklas Thorsell & Daniel Eldfors – Gylleneskor.se.

Många är överdrivit bra på Guitar Hero (kan jag tycka), men det är spelet som skiljer agnarna från vetet. Eftersom jag lirar riktig gitarr i vanliga fall, så är det självklart att jag har tekniken. Men det är skillnad mellan en riktig gitarr och Guitar Heros hårdplastgitarr, det kan ingen säga något om.

Än så länge har jag inte hunnit lägga så mycket tid på mitt spelande som jag skulle vilja. Nivåerna ”Easy” och ”Medium” är rena barnleken i mitt tycke, för dessa klarade jag inom några timmar. På ”Hard” börjar det likna något, då gäller det att behålla lugnet och koncentrationen. Men jag klarar mig mer än hyfsat på ”Hard”. Det handlar om att anpassa sig till den nya nivån och när man väl har anpassat sig, så kan i alla fall jag börja styla.

Jag har sett filmklipp på YouTube och Mitt Klipp (Aftonbladet) med personer som är sjukt bra på Guitar Hero. Då tänker jag bara att tänk om jag hade haft så mycket tid över att öva på min skickligheten och bli så sjukt duktig. Men jag nöjer mig att vara duktig eller bättre än många andra.

I helgen hoppas jag att ha tid över att bli klar med ”Hard” nivån, så jag kan ge mig på ”Expert” och verkligen grillas vad det verkar. Det kliar redan i fingrarna.

Filmklippet nedan är på en snubbe som vann Guitar Hero-tävlingen på Mitt Klipp (Aftonbladet).

Karlskrona bjöd upp till den sista tävlingen och jag hade en liten förhoppning om att min favorit Fronda skulle rå åt sig en plats i Andra chansen. Av startfältet att döma så fanns det en chans, då det kändes öppet bakom Linda Bengtzing och Charlotte Perrelli.

Niklas Strömstedt var en besvikelse i mina ögon eller öron. Han brukar alltid göra starka låtar som man kommer ihåg, men ”För många ord om kärlek” var intetsägande rakt igenom och lyfte aldrig. Trist, trist, trist… då Niklas har gjort många guldkorn tidigare och för att nämna någon så ”Om”.

Calaisa var ett trevligt inslag i Melodifestivalen och jag hade gärna sett dem i Andra chansen. Bidraget ”If I Could” var medryckande med en refräng som var hur bra som helst. Trots detta kanske de är lite okända i Sverige, men med en gedigen meritlista utomlands.

Vet inte var de hittat Daniel Mitsogiannis och jag är glad att inte han fick framföra ”Cara mia” i fjor, trots att han sjöng på demon. Bidraget ”Pame” var i sig bra och även om jag känner att jag hört detta tidigare eller något liknande. Daniel var dock en riktigt dålig kopia av Mika.

Det var inte överraskande att Linda Bengtzing enkelt skulle ta sig vidare, för vem tycker inte om henne? Hon gör det klockrent på scen och vilken energi och utstrålning. Bidraget var väl inte det bästa av de tre hon framfört, då jag tycker verserna var så där, men refrängen var som knäck och kommer att bli en radiohit och sommarplåga.

Nordman är Nordman och Håkan gör aldrig ett dåligt framträdande. Bidraget ”I lågornas sken” tycker jag var bättre än ”Ödet var min väg” från Melodifestivalen 2005. Då gick Nordman direkt till final och i år blev det Andra chansen. Kanske hamna de i fel deltävling för att ta en direkt plats i Globen. Någon vidare resa för Nordman blir det nog inte då de möter Johnson & Häggkvist i Andra chansen.

Sibel är ännu en Idol-deltagare som söker lyckan i Melodifestivalen. När hon var med i Idol så gillade jag henne starkt, men när hon får ett bidrag som ”There Is Where I’ll Go” så blev jag besviken. Jag förstår inte att hon fick en av platserna i Andra chansen då hela bidraget lämnade mig orörd. Det fanns ingenting i det där bidraget som fick mig att vilja lyfta luren och rösta. Jag hoppas av hela mitt hjärta att Sibel är i Andra chansen för sin talang och inte för bidraget. Hon kunde har fått ett så mycket bättre bidrag att glänsa med.

Fronda min favorit sedan jag såg att han skulle delta. Han fick nöja sig med en sjätte plats, men jag undrar hur många röster som skiljde mellan femte och sjätte plats. Bidraget ”Ingen mår så bra som jag” är en Fronda-låt och han körde sitt race på scen. Fronda kan inte stolsera med stort bolag bakom sig, flera listettor och erfarenhet i sammanhanget men han gör det äkta. Han kunde inte gjort det bättre igår!

Charlotte Perrelli sa för något år sedan aldrig mer Melodifestivalen och då tänkte jag tack gode gud. I år ändra hon sig pga bidraget som var så bra och passa henne. Charlotte var en tjej som hade båda fötterna på jorden, men när hon lämnade dansbandspubliken och vann Eurovision Song Contest då blev hon bara fasad. Ingen kan säga att hon inte kan sjönga, men den hon har blivit har förstört det där som hon en gång var. Hon bygger upp en fasad av något hon egentligen inte är. Skitsamma vem hon är eller inte är. Bidraget ”Hero” var verkligen anpassat för henne. Hon kunde posera och spela på sitt utseende. I övrigt gör hon det bra och bidraget kan vara en vinnare i Globen, även om det bär mig emot att säga det. Något som slog mig var att Charlotte har blivit förbannat smal, alldeles för smal. Usch!

Av 32 bidrag har åtta gått direkt till final och åtta till Andra chansen. Av de bidragen som har tagit sig vidare på ett eller annat sätt, så ställer jag mig inte bakom ett till 100 % och det är ”Upp och hoppa” med Frida feat Headline. Det kändes som en fröjd att se och höra något annat och att det blev final direkt. Hur stor chansen i Globen är vill jag inte tänka på. Jag vill bara vara glad och nöjd fram till dess.

Nästa helg är det Andra chansen i Kiruna och jag hoppas på E-type & The Poodles och Nordman. Nu kommer det inte bli så att dessa tar de två återstående plasterna i finalen, men de två är de enda som jag kan tycka skall gå vidare. De övriga borde inte ens ha fått en andra chans.

Igår var Björn Gustafsson lika klockren som vanligt. Han borde få ännu mer tid för han är riktigt underhållande.

Bild: Mattias Bolander – Gylleneskor.se.

Det som var så otroligt glädjande var Fridas framgång med finalplatsen i Globen. Bidraget var catchy och medryckande och för första gången fastnade en refräng från årets Melodifestival i mitt huvud. Fridas charmiga skånska gick hem och Headline var klockren på rappen. Men jag har aldrig tvivlat på Headlines talang. Jag har kanske inte följt honom, men självklart har jag tidigare hört låtar med honom, bl a tillsammans med Byz.

Det som jag tycker var mindre glädjande eller nästan en katastrof är Patrik Isakssons femte plats. Vad hände? När Patrik och Frida återstod och sista finalplatsen skulle fyllas, då hade var jag kluven. Efteråt kände jag glädje och tomhet. Popsnöre som jag är, så digga jag självklart Patriks bidrag ”Under mitt tunna skinn”. Refrängen var så stark att jag nästan kände att finalplatsen var klar.

Jag hade gärna bytt Patrik Isaksson mot BWO i finalen eller en plats för honom i Andra chansen. Istället fick tre regnbågstjejer (Caracola) med ett bidrag som liknades tuggummipop a lá Peaches. Om ni nu minns Peaches som för ett antal år sedan hade en hit med ”Rosa helikopter”. Rakt på sak så var Caracola i samma klass som Peaches var – om inte sämre!

När Therese Andersson hade framfört bidraget ”When You Need Me” hade jag önskat att hon fortfarande var en del av gruppen Pay TV. Hennes bidrag kändes som Elysion som i Melodifestivalen 2006 framförde bidraget ”Golden Star”. Bidraget som Therese fick framföra kändes inte ett dugg nyskapande. Detta har vi hört förr och då fungerar det inte och så kommer det förbli även denna gång.

Att rösta Therese Andersson och Caracola till Andra chansen är bara slöseri. De kommer inte ha en chans där. Men istället tror jag Patrik Isaksson hade haft en betydligt större chans. Han har tidigare varit i den rollen och kunde med sin utstrålning och känsla haft en finalplats inom räckhåll.

Vi kan också göra klart att bidraget på något annat språk inte hör hemma i den svenska Melodifestivalen. Då syftar jag på det bosniska bidraget ”Izdajice”. Upphovsmannen och tillika artisten Mickey Huskic har försökt få med bidrag i Melodifestivalen sedan han var 18 år (26 år idag). Nu fick han med ett bidrag och då kan han sluta skicka in – tack!

Väntat var att Ainbusk inte skulle gå vidare. Josefin Nilsson har tidigare försökt själv och då blev det ingen finalplats i Globen. Igår blev det en sjätte plats och det tycker jag de skall vara nöjda med. Bidraget var inte något över det vanliga.

Trist var Eskobars sista plats. Har de varit borta för länge och fansen har glömt dem? Deras bidrag ”Hallelujah New World” var inte alls något bottennapp. Den kanske inte hade det där extra, men den hade förtjänat en högre placering än åttonde och sista som de fick.

Roligast igår var Björn Gustafssons kärlekssång till Carina Berg samt Alexander Bards scenkläder.

Nästa lördag är det fjärde och sista deltävlingen i Karlskrona. Då jävlar…äntligen dags för min favorit i år alla kategorier, Fronda med bidraget ”Ingen mår så bra som jag”. Jag är verkligen förväntansfull och hoppas svenska folket ser och hör hans talang. Det som kan vara till nackdel för Fronda är att han inte är känd för den stora publiken. Även om han släppt flera plattor både på label och underground.

Bild: Pether Engström – Aftonbladet.

Om man bortser från bidragen som jag nyss nämnde så var andra deltävling bättre än första. Lite överraskad är jag över att Johnson & Häggkvist inte tog sig direkt till final. Kanske var låten alldeles för mainstream. Om jag skall vara ärlig så var den rätt tamm. Jag hade definitivt väntat mig något bättre. Kanske tog två stjärnor som Andreas och Carola ut varandra? Jag tror dock att superduon kommer att ta sig till final ändå.

I mitt blogginlägg från igår så gav jag Sanna Nielsen en lite känga för att hon har varit med alldeles för många gånger men lyckas aldrig. Jag blev både glad och överraskad när hon framförde ”Empty room”. Den är stark och en finalplats var självklar. Bidraget känns väldigt Mariah Carey och melodin känner jag igen från någonstans, men jag kan inte riktigt placera det. Återkommer gällande det.

Svensk pop fungerar i alla fall inte i Melodifestivalen. Min favorit Lasse Lindh och Alexander Schöld charmade inte svenska folket. Båda Lasse och Alexander är lite okända för den stora publiken och det kanske bidrog till deras placeringar.

Rongedal gjorde bra ifrån sig med ”Just A Minute”. Självklart visste jag att dessa båda herrar hade pipor att krossa samtliga, men man visste ju inte vilken publik de hade. Nu vet vi att Rongedals blir något för de andra att försöka knäcka i finalen.

Ola tog sig till Andra chansen tillsammans med Johnson & Häggkvist. Jag skrev redan i gårdagens blogginlägg att Ola var en utmanare. Bidraget ”Love In Stereo” var dock inget att skylta med precis. Bidraget var inget i jämförelse med hans tidigare låtar som t ex ”Natalie”. Men Ola och Ola. Han har stor fanskara med överviktigt på tjejer. Tyvärr blir det bara Andra chansen för Ola, för till final tar han sig inte.

Överlag är jag ganska nöjd med hur det slutade igår. Även om jag skulle vilja se Lasse Lindh i åtmintone Andra chansen. Rongedal och Sanna Nielsen förtjänade sina platser i finalen.

Nästa helg är det dags för Linköping och deltävling nummer tre. En snabb överblick av bidragen i Linköping, så hoppas jag på att Patrik Isaksson och Eskobar tar sig antingen till final eller Andra chansen.

Bild: Daniel Eldfors – Gylleneskor.se.

Startfältet i Västerås ikväll har väl sina ljusglimtar. Det kan väl inte bli sämre än första deltävlingen. Ikväll ser jag fram emot att höra Lasse Lindh. Annars har jag ett måttligt intresse för denna deltävling.

Som alla andra år är Sanna Nielsen garanterad en plats i antingen finalen eller Andra chansen. Såklart kommer Johnson & Häggkvist att ta sig till final. Carola är Carola och kunde lika bra haft en direktplats till finalen.

Bimbos är ett måste i Melodifestivalen verkar det som. Årets bimbobidrag heter ”Razborka” framförs av The Nicole. Om man läser hennes blogg på Aftonbladet, så skulle jag kunna tro att hon är 13-14 år och hör hemma på Lunarstorm. Vilken ålder The Nicole än har, så kan hon inte ha något vidare sinne för att skriva intressant och med ett ordval som gör henne vuxen.

Annars består startfältet ikväll av en Idol-deltagare, en Fame Factory-deltagare, två körsångare och några pizzabagare.

Hur slutar det då?

Till final
Johnson & Häggkvist – för att Carola är folkkär och när Carola är med i Melodifestivalen så är det något speciellt. Andreas Johnson har ju haft framgång i Melodifestivalen de senaste två åren. Superduo…ja, kanske!
Sanna Nielsen – det blir alltid final eller Andra chansen för Sanna. Detta börjar bli tradition nu och något vi kommer att få se fortsättningsvis med om Sanna fortsätter ställa upp år efter år.

Till Andra chansen
Lasse Lindh – hoppas, hoppas att svenska folket ser och här Lasses talang som låtskrivare och sångare. Han gör det på sitt sätt och det är äkta. Snälla svenska folket rösta Lasse vidare till Andra chansen i alla fall, så jag får höra mer Lasse Lindh i Melodifestivalen.
Alexander Schöld – nu tänker ni en Fame Factory-deltagare…ja, egentligen är det inte för hans skull som jag ha honom i Andra chansen, utan mer för att låtskrivaren är Fredrik Thomander. Den forna Vildsvin-sångaren. Såklart vill jag att han skall skörda lite framgång i Melodifestivalen. Även om jag tycker att artistvalet är fel. Vildsvin-comeback inför nästa festival vore något!

Heta utmanare
Ola och Rongedal.

Startfälten i Melodifestivalen blir tunnare och tråkigare för varje år som går. Dessutom vinner för det mesta jokrarna. Det är för lätt för jokrarna att vinna och ger inte andra artister och bidrag chansen. Skippa jokrarna eller placera dem direkt i finalen, för där brukar de ändå hamna för eller senare.

Bild: Daniel Eldfors – Gylleneskor.